....

Jag är så trött på att vänta. Vänta på sånt som aldrig kommer att hända. Men hoppet är ju de sista man ger upp.  Så de är väl bara att välja att antingen gilla läget, eller förändra något själv.
Jag har ju massor att vara glad och lycklig över, så varför nöjer jag mig inte med de då? Nej för i min värld så målar jag upp något som tydligen ska vara omöjligt att förverkliga. Vad är de för fel på mig?

 

Säg bara ja, tack, amen så blir du accepterad och älskad!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0